
Fortsätter att berätta om förra fina helgen. Lördagen började vi med att undersöka var det fanns shoppinggallerior och gick hela vägen på Diagonal till Glories köpcentrum. Google maps fick oss att tro att Torre Agbar var gallerian, vilket gav höga förhoppningar om storslagen shopping ;) Men nje. Den gigantiska dildon, eller patronen om man så vill, är visst Barcelonas vattenhögkvarternågonting och Glories var inte speciellt mycket att ha. Mycket kedjor. Men vi fick en skön stund i solen mumsandes på Starbucks goda kaffe- och chokladdrinkar och en cheesecake dulce de leche. Fast jag vet inte riktigt vad jag tänkte där för att dricka choklad med grädde och äta en sådan tårtbit var som att doppa en sockervadd i honung. Och på rätt så tom mage. Jag hade gett mig fan på att vi skulle gå hem hela vägen igen, men blev plötsligt väldigt orkeslös, fick ont i magen och mådde illa. Misstänker en sockerchock och brist på vanligt mat.Men jag hann nätt och jämt komma igen till kvällen då vi träffade Patrick och Christian på restaurang Wasabi. Sushi såklart. Där laddade vi lite inför Elsa bars sjuårsjubileum. Elsa är en fin cubansk kvinna som tidigare i livet säkerligen haft en mycket framgångsrik karriär som sångerska. För hon äger denna bar och har tapetserat en hel vägg med bilder föreställande hon själv och kanske en del vänner och celebriteter. När vi kom till baren var den helt folktom förutom Elsa som satte fina buketter i vaser och hade börjat korka upp oliver och lufttorkad skinka. Den kvällen hon bjöd in oss till tillställningen hade hon mer eller mindre lovat att hon skulle sjunga så jag passade på att ta upp det. Men hon tittade knappt på mig när hon svarade att hon fick se för hon var hemkt trött. Hemskt trött.
Vi slog oss ner och började sippa på vår första mojito som är Elsas special. Hon bjöd rikligt på snittar, chips, skinka och oliver och sa att vi skulle säga till så fort vårt snack tog slut. Henrik smög iväg för att återvända med en ask med fin choklad som han köpt till Elsa och hon blev mycket överraskad och glad. Vilken fin karl man har.
Det hann bara gå en timma innan baren var fylld och festen var på topp. Snart anslöt även Ilir, Claudia och James och jag vill minnas att sambarytmerna tog tag i mig och slängde upp mig ur stolen. Det var grym stämning! När jag inte trodde att det kunde bli bättre tystnar hela baren och Elsa börjar sjunga med en stark och passionerad stämma. Publiken ljublar, visslar och hyllar henne. Elsa blir så rörd att tårarna rinner. Och mina tårar rinner. Hon ber oss att sjunga med i en mycket bekant sång. Alla sjunger med och det är kärlek. Lyssna.
Nu testar jag igen... Det verkar passa dig rätt bra att bo i Spanien, med tanke på dina matvanor. Du är ju ingen sötsaks-tjej och dricker helst kallt, det är ju toppen i soliga spain!! Tänker på er! Funderar förresten på egen 30-årsfest i höst...vi får väl se om ni kan komma då! KRAM
SvaraRaderaJaha, et gick om jag skrev som anonym! Men då kan jag ju skriva vem jag är bara, så ni vet vem som hälsar! /Sanna
SvaraRadera