Les amis et les amis vont venir

Vi träffade Marc första gången på Claudias fest under påsken. Marc är fransman från Paris och kom till Barcelona för att lära affärsmänniskor franska. Under påskfesten bestämde vi att vi ville träffas igen. Således tog han en vecka senare med oss till sin favoritglasseria som vi senare återvänt till. Det är inte meningen att detta ska låta som en begravningsannons, men denna fina man lämnade i veckan Barcelona för att fara hem till sin älskade igen. Och det gjorde mitt hjärta lite ledset. Jag hade gärna umgåtts med honom mer och diskuterat livets stora gåtor. Sådana varma, extroverta, energiska och generösa människor som Marc är svåra att hitta. Jag tycker att hans leende på bilden sammanfattar hans fantastiskt energiska sida väl, samtidigt som han var lätt att komma inpå livet och diskutera allvarliga saker med. Han skrattar hög och fnittrigt åt det mesta och säger mer än gärna vad han tycker och står för. Han har även en vana att i samtal betona sina känslor genom att lägga en hand på din arm eller ditt ben och gestikulera mycket. Han är den enda mannen i Barcelona vi träffat som även kysser andra män på kinden. Henrik hade iget emot det förutom att han tyckte att det kändes lite lustig att bli sk skäggad.Jag lämnade alltid våra möten med en varm känsla i magen.

På tal om kyssar eller pussar. Det är så alla hälsar på varandra här. Kindpussar gäller, så är det bara. Men det finns en liten regel som säger att man inte ska pussa på riktigt utan bara göra ljudet av en puss och låta kinderna mötas. Det är väldigt trevligt tycker jag och ofta så hinner man inte fundera så mycket på saken utan pussar på på vilket sätt man vill. Jag har ofta blivit lämnat med våta kinder så det är inte så jävla noga. Helt enkelt.

Andra gången vi träffades var han mycket hjälpsam och tog oss med till vårt lokala biblotek för att få information om bra och prisvärda gym i staden och trevliga rabatter på kulturevenemang. Har man ett bibliotekskort här får man just trevliga rabatter på sådant. Vidare tog han med oss på en tvåtimmarslunch för ynka 70 kr. Här betalar man mellan 70-140 kr för en lunch och då ingår alltid tre rätter inkl. dryck, vilket gör att det nästan krävs två timmar för att äta all denna mat. Jag passade även på att dricka ett glas vitt vin till maten, medan Marc menade att han aldrig skulle kunna göra det mitt på dagen för då blir han kaputt. (Och han ska vara fransman ;) De ställde fram en halv flaska på bordet så det var bara att hugga in. Till förrätt åt vi alla en mycket god paella, till varmrätt åt jag friterad bläckfisk och sallad och till efterrätt kom en banan serverad på ett fat, vilket var väldigt lustigt. Jag trodde att den åtminstone skulle vara preparerad på något sätt. Man kunde även välja mellan glass, pudding och en marinerad kaka av något slag.

En japansk tjej och tillika Marcs lägenhetskompis gjorde oss sällskap till lunchen och berättade om de många kulturkrockar hon upplevt mellan den japanska kulturen och den europeiska. Exempelvis att europeer är så högljudda :)

Marc uttryckte även att han tycker att jag har en big mouth, vilket jag inte visste om han menade att det var bra eller dåligt. Jag tyckte i allmänhet bara att det var så roligt att han sa det rakt ut att jag skrattade högt. Han sa att det inte var negativt utan bara ett konstaterande av att jag också säger vad jag tycker rakt ut och inte sparar åsikter till mer privata tillfällen. Ha la bland annat märket till att jag emellanåt sa emot Henrik och inte var så medgörlig, vilket andra kanske skulle lämnat till hemmets tysta vrå.

Men nu har han åkt härifrån och jag är glad att jag fick möjlighet att lära känna honom. Friends come and friends go.