Häromdagen gick vi till ett café för att äta spansk frukost. I Sverige får ju barnen plugga tallriksmodellen redan på mellanstadiet och vi får även lära oss att frukosten är dagens viktigaste mål. Nästan lite frukostfascism. Jag tycker själv att alla måltider är viktiga, goda och ska vara nyttiga och dukar gärna upp yoghurt, ägg, mackor/knäckebröd och grape på morgonen. Mycket tänkande ska hjärnan hinna med innan man kan unna sig lunchen.
I Spanien är frukosten mer en parentes som man ska klara sig på fram till lunchen som ofta består av tre trätter om man äter den på restaurang. Även middagen sent på kvällen står högre i hierarkin än frukosten som avnjuts länge och väl. Så vad vår frukost bestod av denna morgon var:
Ensaimada - Är en typiskt Mallorcinskt bakverk med tradition och anor från 1700-talet. Namnet ensaimada kommer från det arabiska ordet "saim" som betyder grisfett eller ister. Det är fettet som får bakverket att bli mjuk och gott. Ensaimadan är lite som ett weinerbröd om man ska jämföra med något. Men samtidigt inte alls som ett weinerbröd för de är krispiga och ensaimadan är porös och mjuk och kan nästan ätas lite som sockervadd :) Det är mycket vanligt att man gör den med olika fyllning som exempelvis vaniljkräm, äpplen, nötter och choklad. Jag tror att Henrik och jag är överens om att originalet med bara florsocker på smakar bäst eftersom den riktiga ensaimadasmaken inte döljs av andra ingredienser.
Empanada - som en pirog som innehåller en massa olika fyllningar från ost och spenat till kött och grönsaker. Det var en mycket god och mättande frukost, men jag vill inte ha för vana att äta sötsaker till frukost. Dessutom är det alltid trevligt att gå ut till ett café och få sin frukost serverad i en trevlig atmosfär där andra umgås eller precis rusat in för att sno med sig en kaffe på vägen till jobbet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar