Vår första lördag i Barcelona spenderade vi med att upptäcka området strax norr om oss, Gràcia, som är en mysig bohemsk stadsdel med smala gator och gamla hus. Egentligen så bor vi i Gràcia, men i praktiken precis på gränsen mellan denna del av Barcelona och det mycket modernare Eixample. Ursprungligen var Gràcia en självständig by som såsmåningom växte ihop med resten av staden, invånarna där är lite lätt lokalpatriotiska och stolta över sin stadsdel och firar den ofta och gärna.
Vi hittade en mängd trevliga ställen när vi strök omkring bland gränderna, trevliga cafén och restauranger och en stor marknad precis som den vid turiststråket La Rambla. Vi upptäckte bland annat en härlig matbutik som specialiserat sig på mat från spridda delar av världen med specifika hyllor för japansk, kinesisk, fransk, afrikansk och amerikanska matvaror. Märkligt nog så fanns det mitt inne i Gràcia ett anspråkslöst litet torg som tydligen var dedikerat till John Lennon, med en rostig skiva på en vägg som någon slags kvitto på det. Det var inte så mycket till torg ärligt talat utan mest några gungor, ett par parkbänkar och några riktigt rökiga cafén. Det finns verkligen många trevliga fik här, men problemet är att det sällan är NO FUMAR utan folk kedjeröker ständigt, ibland så det sticker i ögonen, men vi är glada ändå :) Något som gör oss ännu gladare är att det finns ett mycket stort utbud med Japanska restauranger här och vi har visserligen bara provat en såhär långt men dom hade en härlig atmosfär och perfekta små lena sushibitar.
Lagom till lunch hade vi tagit med oss picnic från marknaden upp till parken Túro del Putget strax norr om Gràcia, det är en rätt anonym park jämfört t.ex. med grandiosa Park Güell bara någon kilometer österut, men vacker med fantastisk utsikt över staden och helt tom på turister. Ett roligt gäng barn använde de slingrande promenadvägarna för utförsåkning på skateboard vilket såg riktigt livsfarligt ut men de tog sig upp gång på gång för ännu ett åk skrikandes i hög hastighet nedför de asfalterade gångarna.
Såhär långt har bara Hanna skrivit i bloggen men jag försöker börja lite lätt jag med här, jag tänkte att det kanske är bäst att jag säger det rakt ut för annars verkar nog texterna ganska schizofrena och repetitiva :) /Henke
SvaraRadera